Om huden – Hudtyper och hudtillstånd

Det finns fyra grundtyper av sund hud: normal, torr, fet och blandhud. Det är våra gener som avgör hudtypen. Hudens tillstånd kan dock variera kraftigt beroende på olika interna och externa faktorer som den utsätts för.

"Normal" är ett uttryck som ofta används för välbalanserad hud. Den vetenskapliga termen för sund hud är eudermisk.

"Torr" används för att beskriva en hudtyp som producerar mindre sebum än normal hud. På grund av bristen på sebum, saknar torr hud de lipider den behöver för att bibehålla fukten och skapa en skyddande hinna mot extern påverkan.

"Fet" används för att beskriva en hudtyp med förhöjd sebumproduktion. En överproduktion kallas seborré.

Blandhud är, som namnet säger, hud som består av en blandning av hudtyper.

"Normal" är ett uttryck som ofta används för välbalanserad hud. Den vetenskapliga termen för sund hud är eudermisk. T-zonen (panna, haka och näsa) kan vara lite fet, men totalt sett är sebum- och fukthalt balanserad och huden är varken för fet eller för torr.

Normal hud har:

• små porer

• bra blodcirkulation

• en len, mjuk och smidig struktur

• en fräsch, rosig jämn transparens

• inga utslag

och är inte känslig.

När en person med normal hud åldras kan huden bli torrare. Läs mer i ålderstorr hud.

"Torr" används för att beskriva en hudtyp som producerar mindre sebum än normal hud. På grund av bristen på sebum, saknar torr hud de lipider den behöver för att bibehålla fukten och skapa en skyddande hinna mot extern påverkan. Detta leder till att bärriärsfunktionen försämras. Torr hud (Xerosis) förekommer i varierande grad och i olika former som inte alltid kan åtskiljas tydligt.

Många fler kvinnor lider av torr hud än män och all hud blir torrare när den åldras. Problem i samband med torr hud är vanliga och står för 40 % av alla besök hos dermatologer.

Hudens fukthalt avgörs av vattentillförseln i de djupare hudlagren och på svettning.

Huden förlorar hela tiden vatten:

• Svettning: aktiv vattenförlust från körtlarna på grund av värme, stress och aktivitet.

• Transepidermal vattenförlust: hudens naturliga, passiva genomsläppande av cirka en halv liter vatten om dagen från de djupare hudlagren.

Torr hud beror på diverse bristtillstånd:

• Naturliga fuktgivare – framför allt urea, aminosyror och mjölksyra – som bidrar till att binda vatten.

• Epidermala lipider som ceramider, fettsyror och kolesterol som krävs för en sund barriärsfunktion i huden.

Följden blir att hudens barriärsfunktion kan försämras.

Läs mer i avsnittet om torr hud.

Torr hud sträcker sig från hud som är lite torrare än normalt, via mycket torr hud till extremt torr hud. Skillnaderna kan normalt avgöras så här:

Torr hud

Lätt torr hud kan kännas stram, skör och grov och se glåmig ut. Hudens elasticitet är också dålig.

Mycket torr hud

Om torrheten inte behandlas kan följande utvecklas:

• mild fjällning eller flagor i vissa områden

• ett grovt och fläckigt utseende (ibland verkar huden ha åldrats i förtid)

• en känsla av stramhet

• eventuellt klåda

Huden är också känsligare för irritation, rodnad och infektionsrisk. Läs mer i artikeln om torr hud.

Extremt torr hud

Vissa delar av kroppen – framför allt händer, fötter, armbågar och knän – kan drabbas av:

• grovhet

• narighet med en tendens till sprickor

• förhårdnader

• fjällning

• återkommande klåda

Extremt torr hud finns oftast hos äldre eller på kraftigt uttorkade händer. Läs mer i artikeln om grov och sprucken hud på kroppen.

"Fet" används för att beskriva en hudtyp med förhöjd sebumproduktion. En överproduktion kallas seborré.

Ett antal utlösande faktorer påverkar överproduktionen av sebum:

• genetiska egenskaper
• hormonella ändringar och obalanser
• medicinering
• stress
• kosmetika som täpper till huden och orsakar irritation

Fet hud kännetecknas av:

• förstorade, mycket synliga porer 
• en blank yta
• tjockare, blek hud: blodkärlen är kanske inte synliga

Fet hud drabbas ofta av komedoner (pormaskar) och de olika formerna av akne. Vid mild akne bildas många komedoner i ansiktet och ofta även på hals, axlar, rygg och bröst.

Vid medelsvåra och svåra fall bildas palper (små knölar utan synlig pormask) och pustler (medelstora knölar med en synlig vit eller gul prick i mitten) och huden blir röd och inflammerad.

Läs mer i artikeln om akne.

Vid blandhud varierar hudtyperna i T-zonen och på kinderna. Den så kallade T-zonen kan variera kraftigt – från en mycket smal zon till en bred yta.

Blandhud kännetecknas av:

• en fet T-zon (panna, haka och näsa) 
• förstorade porer i det här området kanske med några orenheter
• normala till torra kinder

De fetare partierna av blandhuden orsakas av en överproduktion av sebum. De torrare partierna av blandhuden orsakas av en brist på sebum och en motsvarande lipidbrist.

Hudtillståndet kan, till skillnad från hudtypen, variera kraftigt under livet. Bland de många inre och yttre faktorer som påverkar hudtillståndet finns: klimat och föroreningar, medicinering, stress, nedärvda faktorer som påverkar sebumnivåerna, svett och naturlig fukt som huden producerar samt de produkter du använder och hudvårdsval du gör.

Välj hudvårdsprodukter som passar hudtypen och är anpassade för hudtillståndet. Dermatologer och andra hudvårdsexperter bestämmer en persons hudtyp och hudtillstånd genom att mäta följande faktorer:

Hudtypen kan förändras under vår livstid. Personer som har en fet hudtyp i tonåren kan märka att huden blir torrare efter puberteten och personer med normal hudtyp kan få torrare hud när de blir äldre. 

Gemensamt för åldrandet hos alla hudtyper är att huden förlorar volym och densitet, att fina linjer och rynkor bildas och att pigmentförändringar kan uppstå. Om vi förstår och kan mäta dessa ålderstecken hjälper det oss att avgöra hudens tillstånd. Läs mer i artikeln om hudens åldrande.

Hudfärg och etnicitet påverkar hur vår hud reagerar på externa faktorer som sol, pigmenteringsstörningar, irritation och inflammation. Hudfärgen bestäms i grunden av densiteten hos epidermislagret och spridningen av melanin.

Graden av rodnad hos huden är ett mått på hudtillståndet. Den visar hur god cirkulationen är och kan bidra till att identifiera tillstånd som couperose och rosacea.

Känslig hud är hud som lätt kan irriteras av olika faktorer som generellt sätt kan tålas av välbalanserad hud, till exempel hudvårdsprodukter eller höga och låga temperaturer. För vissa personer är den känsliga huden ett permanent tillstånd, för andra triggas känsligheten av olika interna och externa faktorer. Den uppstår när hudens naturliga barriärsfunktion är nedsatt, detta leder till vattenförlust och gör det möjligt för irriterande ämnen att tränga in. Symptomen förvärras av de faktorer som huden i ansiktet är mest utsatt för, allt från solljus till vissa ingredienser i makeup och rengöringsprodukter.

Läs mer i avsnittet om känslig hud i ansiktet.

Mängden sebum som produceras av talgkörtlarna i huden styr effektiviteten hos hudens barriärsfunktion och därigenom hudtillståndet. Överproduktionen av sebum kan leda till fet, aknebenägen hud, medan låg sebumproduktion orsakar torr hud.

Svettkörtlarna i huden producerar svett som hjälper kroppen att bibehålla optimal temperatur. Extrem eller låg svettproduktion kan påverka hudtillståndet.

Naturliga fuktgivare, bildas naturligt i frisk hud, som aminosyror bidrar till att binda vatten i huden, bibehålla dess elasticitet och smidighet och förhindra att den blir uttorkad. När hudens skyddsbarriär skadas kan den sällan behålla dessa nödvändiga naturliga fuktgivare. Det medför att hudens fukthalt minskar och hudtillståndet påverkas.

Känslig hud är hud som lätt blir irriterad och reagerar mer än normal hud. Genom att identifiera och bedöma symptom som rodnad, eksem, sveda, klåda och en brännande känsla kan hudtillståndet fastställas.