Påverkar kosten akne? Förstå hur din kost påverkar hudens hälsa

Publicerad: september 2021

Senast granskad: september 2025

Akne är en vanlig hudåkomma som kan drabba människor i alla åldrar. Akne uppstår när porerna täpps igen av överflödig talg, döda hudceller och ibland bakterier, vilket leder till inflammation och synliga blemmor. Hormonella förändringar, genetik och miljöfaktorer är kända bidragande orsaker, medan kostens inverkan är ett område som fortfarande är föremål för forskning. 

Även om kosten inte är den enda orsaken till akne, finns det belägg för att vissa kostvanor kan påverka frekvensen och svårighetsgraden av finnar hos vissa individer. Att förstå dessa samband kan hjälpa personer med hud som lätt får blemmor att göra välgrundade livsstilsval och främja hudens allmänna hälsa.

Tarmen och huden hänger ihop via "hud-tarm-axeln" där tarmens mikrobiom (bakterier) påverkar hudens hälsa och tvärt om. En obalanserad tarmflora (dysbios) kan leda till inflammation i kroppen som visar sig i form av hudproblem såsom akne, eksem eller rosacea¹.

Även om kosten i sig inte orsakar akne kan vissa livsmedel påverka de interna processer som bidrar till att man får finnar. Att förstå hur kosten påverkar hormoner, talgproduktion och inflammation kan bidra till en klarare och friskare hud.

Livsmedel med högt GI, t.ex. vitt bröd, ris, bakverk och sockerhaltiga drycker, kan snabbt höja blodsockret. Detta utlöser insulin- och IGF-1-produktion, vilket kan öka den androgena aktiviteten. Detta kan i sin tur leda till att det bildas överflödig talg, att porerna täpps till och det skapas en miljö för de bakterier som orsakar akne.

En del studier² har visat att personer som äter en kost med lågt GI-värde drabbas mindre av akne jämfört med personer som äter en typisk västerländsk kost (i allmänhet med högt GI-värde), som tenderar att vara rik på raffinerade kolhydrater. Att ersätta raffinerade kolhydrater med alternativ med lågt GI, t.ex. havre, linser, bönor och fullkorn, kan bidra till att upprätthålla stabilare blodsockernivåer och kan därför minska mottagligheten för akne hos känsliga individer.

Inflammation är en viktig komponent när det gäller akne, och vissa livsmedel kan förstärka denna process. Kost som innehåller mycket raffinerat socker, processade snacks och ohälsosamma fetter kan främja låggradig systemisk inflammation, vilket kan visa sig på huden. När inflammationsvägarna aktiveras internt kan aknen bli rödare, mer uttalad och mer ihållande.

Antiinflammatoriska livsmedel, t.ex. sådana som är rika på omega-3-fettsyror, antioxidanter och fibrer, bidrar däremot till att reglera kroppens immunförsvar. Genom att dämpa den systemiska inflammationen kan dessa livsmedel indirekt bidra till en klarare hud.

Sambandet mellan konsumtion av mejeriprodukter och akne är fortfarande omdebatterat. Vissa studier³ tyder på att mjölk, särskilt skummjölk, kan ha ett samband med en högre förekomst av akne. En teori är att de naturliga hormoner som finns i mjölk, eller ytterligare hormoner som ibland används vid mjölkproduktion, kan påverka nivåerna av insulin och androgener. Dessa hormoner kan öka talgproduktionen, vilket kan förvärra akne.

Det är viktigt att understryka att denna effekt inte är allmängiltig. Många människor konsumerar mejeriprodukter utan att märka någon förändring i huden. Men om man misstänker ett samband kan det vara klokt att minska intaget av mejeriprodukter eller prova växtbaserade alternativ såsom havre-, soja- eller mandelmjölk. Yoghurt och ost har t.ex. inte uppvisat samma starka samband med akne i tillgänglig forskning.

Vassleprotein, en biprodukt från mjölk som ofta finns i proteintillskott, kan ha liknande effekter på insulin- och talgproduktionen4 och därför kan proteinpulver ge finnar. Personer som får finnar av proteinpulver kan överväga alternativa proteinkällor som en del av en balanserad kost.

Näring för hud som lätt får blemmor bör inte bara fokusera på att minska potentiella utlösande faktorer, utan även på att införliva livsmedel som ger skyddande fördelar.

• Omega-3-fettsyror: finns i fet fisk såsom lax, sardiner och makrill samt i chiafrön, linfrön och valnötter och bidrar till att reglera inflammation.
• Antioxidantrika livsmedel: Mörka bär, spenat, grönkål, sötpotatis, morötter och avokado innehåller vitamin A, C och E, som skyddar mot oxidativ stress och stöder hudbarriären.
• Zink: Zink, som finns i baljväxter, nötter, frön, fullkornsprodukter och magert kött, spelar en roll för immunförsvaret och har visat sig minska inflammation och hämma tillväxten av de bakterier som orsakar akne.
• Fiber: Fiberrika livsmedel såsom fullkornsprodukter, bönor och linser bidrar till att stabilisera blodsockernivån och minskar de insulintoppar som kan förvärra akne.
• Probiotika: Probiotika, som finns i fermenterade livsmedel såsom yoghurt, kefir, surkål och kimchi, kan stödja tarmhälsan och minska inflammation, men mer forskning behövs.

Eftersom kosten är ett populärt ämne i diskussioner om akne finns det flera seglivade myter. Genom att klargöra dessa missuppfattningar kan man bidra till att minska onödig oro och främja ett mer balanserat förhållningssätt:

• Fet mat orsakar akne: Oljor från livsmedel överförs inte direkt till huden. Det verkliga problemet ligger i näringsfattig kost och val av livsmedel som kan främja inflammation.
• Choklad är alltid en utlösande faktor: Kakao i sig har inte visat sig orsaka akne. Däremot kan mjölkchoklad, som innehåller socker och mjölkprodukter, förvärra akne för vissa individer. Om du väljer mörk choklad med lägre sockerhalt är det mindre troligt att den här effekten uppstår.
• Gluten är skadligt för huden: Om en person inte lider av celiaki eller glutenintolerans finns det inga bevis för att gluten skulle vara kopplat till akne.
• Mejeriprodukter måste alltid undvikas: Mjölk påverkar inte alla lika mycket. Vissa personer kan dra nytta av att minska intaget, medan andra inte kommer att se någon förändring i sin hud.

Om man ska justera sin kost för hud som lätt drabbas av akne bör man fokusera på att lägga till livsmedel som stöder hudens hälsa snarare än att förlita sig på extrem återhållsamhet. Att utesluta hela livsmedelsgrupper utan medicinsk vägledning kan leda till näringsbrist och öka stressen kring maten. Istället rekommenderar dermatologer måttlighet, variation och framför allt hela, näringstäta livsmedel som kan bidra till en klarare och friskare hud.

För den som är nyfiken på hur kosten påverkar huden kan en dagbok över mat och hud vara ett användbart verktyg. Att dokumentera sina måltider tillsammans med dagliga hudobservationer under flera veckor kan bidra till att identifiera om vissa livsmedel korrelerar med utbrott av finnar, vilket stöder välgrundade, balanserade val utan onödiga begränsningar.

Akne är ett multifaktoriellt tillstånd som påverkas av genetik, hormoner, miljö och livsstil. Även om kosten inte är den enda orsaken, finns det bevis för att den kan spela en roll för aknens allvarsgrad. Livsmedel med högt glykemiskt värde och, för vissa individer, mejeriprodukter, kan bidra till utbrott av finnar, medan kost som är rik på antioxidanter, omega-3-fettsyror, zink och fibrer kan bidra till en friskare hud. Det viktigaste budskapet är balans: undvik onödiga begränsningar och fokusera i stället på variation och måttlighet.

¹ De Pessemier, B.; Grine, L.; Debaere, M.; Maes, A.; Paetzold, B.; Callewaert, C. Gut–Skin Axis: Current Knowledge of the Interrelationship between Microbial Dysbiosis and Skin Conditions. Microorganisms 2021, 9 (2).

² Dupree, L. C. Evaluating the Link Between Diet and Acne. Uspharmacist.com. https://www.uspharmacist.com/article/evaluating-the-link-between-diet-and-acne (accessed 2025-10-02).

³ Meixiong, J.; Ricco, C.; Vasavda, C.; Ho, B. K. Diet and Acne: A Systematic Review. JAAD International 2022, 7 (7), 95–112. https://doi.org/10.1016/j.jdin.2022.02.012.

⁴ Jihan Muhaidat; Almutazballlah Qablan; Faris Gharaibeh; Albataineh, G. H.; Abdo, N.; Diala Alshiyab; Firas Al-Qarqaz. The Effect of Whey Protein Supplements on Acne Vulgaris among Male Adolescents and Young Adults: A Case-Control Study from North of Jordan. Dermatology research and practice 2024, 2024, 1–7. https://doi.org/10.1155/2024/2158229.